01 mars 2008

Smärta

Jag har sagt och skrivit det förrut men tror inte det kan nämnas för många gånger. Det skär i mitt hjärta att se folk i smärta. Jag kom för ett tag sedan hem från att ha tittat på mitt lag när de spelade träningsmatch. Själv var jag inte med tyvärr. Jag hade gärna velat men inser själv att jag inte hade orkat i fem minuter, ännu mindre en hel match. Har haft feber från och till samt varit förkyld sedan i tisdags så det är inte den bästa uppladdningen. Resultatet av matchen blev en tung förlust med hela 5-0 mot Eskilsminne, men allt som allt kan jag säga att det inte var ett orättvist resultat. De var helt enkelt bättre än oss.

Allt som oftast är det de personer som verkligen vill något som hindras från att göra det. Det slår nästan aldrig fel! Det är så otroligt retsamt, ledsamt, orättvist och allt vad det nu kan kallas att dessa speciella personer inte kan göra det de vill. Jag trodde han där uppe i himlen hade bättre tankar än att göra så här mot dom. De förtjänar verkligen något bättre än all den smärta de upplever.

Just nu handlar det om en ung dam som väldigt länge haft problem med sina ben och jag lider när jag tvingas se och höra hur ont hon har varje träning och match hon spelar. Idag smärtade det ännu mer än vad det gjort innan eftersom jag kunde höra uppgivenheten i hennes röst på ett sätt som jag förrut inte gjort. Hon pratade om att det inte var lönt att fortsätta kämpa och ta en massa smärta utan att istället lägga av med det hon älskar. Hon pratade om att fotboll inte längre var något för henne. Det gör ont i mitt hjärta att höra henne säga sådana saker eftersom jag, precis som hon själv, vet hur mycket hon verkligen älskar fotboll. Utan fotbollen skulle hon inte kunna vara samma person som hon är med fotbollen. Jag hoppas verkligen att hon får uppleva den goda sidan av myntet en dag och att denna dag kommer snart. Som sagt hon förtjänar bättre än all smärta.

Här kommer några rader ur den krönika jag skrivit om detta ämne. "Att dessa personer fortsätter att kämpa mot att bli friska är i mina ögon underbart och något som de ska ha en stor eloge för. Att inte ge upp, trots så lång tid, visar på den enorma vilja, styrka och moral som dessa personer har. Det ni gör bevisar att kärleken till något speciellt är starkare än smärtan ni bär inom er. Med stolthet i bröstet säger jag att utan er hade inte fotbollen varit sig lik."

För att läsa hela krönikan gå in på: http://www.tumstockfestival.se/raadam/arkiv/kronikor/missquotes.php?id=44

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag började verkligen storböla när jag läste detta inlägget! Jag får 10 ggr mer motivation när jag läser att du bryr dig. & det känns verkligen som du förstår. Tack Sandra!