Dikt nummer sex

Här kommer ännu en dikt...

Ensam i världen
Du står ensam och kämpar mot resten av världen.
I din panna framträder en knappt synbar rynka av förväntan.
Med självförtroende står du med fötterna på jorden.
På dina läppar lyser ett stort leende som utstrålar glädje.

Du står ensam och kämpar mot resten av världen.
Svetten börjar komma i din panna.
Du kan känna paniken komma längs din ryggrad.
Leendet du hade på läpparna har nu försvunnit.

Du står ensam och kämpar mot resten av världen.
Svetten i pannan rinner nu ner och gör dina ögon suddiga.
Paniken är inte längre i ryggraden, den paralyserar hela din kropp.
Din underläpp darrar nu av rädslan för det okända.

Du står ensam och kämpar mot resten av världen.
Det enda du vill är att försvinna bort från denna plats.
Från dina suddiga ögon rinner nu tårar av rädsla.
Du klarar inte av alla blickar och ord som riktas mot dig.

Du står ensam och kämpar mot resten av världen.
Du vill komma bort från den press du hela tiden känner.
Känna att dina axlar inte längre är blytunga.
Du vill kunna hålla huvudet högt och slippa kämpa ensam.