24 april 2008

Sömnproblem + dikt nummer tretton

Visst har jag alltid svårt för att somna, men igår var det värre än vanligt. Det som vanligtvis tar en halvtimme tog igår runt tre timmar och det känns idag kan jag säga. Tröttheten slår emot mig, humöret är allt annat än på topp och jag är allmänt likgiltig inför det mesta.

Oftast är det på natten jag har som mest saker i huvudet, men konstigt nog var det inte så igår. En vanlig kväll kan jag ligga i vad som känns som evigheter och fundera över fotboll, kärlek, skola, livet i allmänhet. Allt mellan himmel och jord! Men igår fanns det ingenting, jag låg bara och stirrade ut i mörkret en lång stund. På ett sätt var det befriande och skönt att slippa de invecklade tankarna, men rastlösheten gjorde sig ännu mer påmind än vad den brukar. Under de tre timmar jag spenderade i sängen utan att kunna somna hann jag läsa klart en bok (Gåtornas Palats av Dan Brown), lyssna igenom tre skivor från första till sista låt och skriva huvuddragen till en ny dikt.

Det jag funderar mest över nu i efterhand är varför jag inte kunde somna och varför de vanliga tankegångarna inte fanns i huvudet på det sätt jag är van vid. Hur mycket jag än tänker på det kommer jag inte fram till något så det är väl lika bra att släppa det för att i stället hoppas på att jag somnar direkt ikväll.

Här kommer dikten jag knåpade ihop igår natt.

Mörkrets och skuggornas land
Jag ligger tyst och lyssnar till mina egna andetag.
Fönstren är helt dolda av de mörka gardinerna.
De släpper varken in eller ut något ljus.
Jag stirrar tomt upp i taket,
Men möts av ett dunkelt djup.
Jag försöker se vad som händer i rummet,
Men allt är oroande stilla.
Det lyser ett svagt sken från stereons skärm.
I tak och på väggar bildas stora och skrämmande skuggor.
Jag blundar och lyssnar uppmärksamt,
Men mina öron noterar bara den taktfasta ljudlösheten.
Tystnaden och den hotfulla atmosfären sluter sig omkring mig.
Den bildar ett sorts skyddande men samtidigt kusligt hölje runt mig.
Jag funderar tyst för mig själv.
Jag kommer fram till att världen är konstigt lockande,
Men samtidigt skrämmande mitt i natten.

Inga kommentarer: